Vi får inte acceptera att människor görs mindre värda
Jag har just tittat på programmet Din flock på SVT. Ett mycket bra program som ger en viktig inblick i hur långt vi människor kan gå när vi börjar dela upp världen i ”vi” och ”dem”.
Det skrämmande är att de stora övergreppen i historien sällan börjar med förintelse eller folkmord. De börjar ofta mycket tidigare – med att vi börjar se skillnad på människor. Vi börjar tänka att vi är annorlunda, bättre eller mer värda än dem.
När ett sådant tänkande får växa kan konsekvenserna bli mycket allvarliga. Först skapar vi ett avstånd mellan människor. Sedan börjar vi generalisera och se ”dem” som en enda grupp, snarare än som individer. Språket förändras också. Vi börjar använda nedsättande ord och likna människor vid djur – ”svin”, ”kackerlackor” och andra uttryck som avhumaniserar oss människor.
När människor inte längre ses som individer med samma värde och rättigheter som vi själva blir nästa steg lättare. Ett språk, kultur, religion och ett annat sätt att leva kan börja beskrivas som ett hot. Där begränsningar, hårdare kontroll och minskat stöd från samhället kan framställas som nödvändiga. Vi börjar tala om vilka som är ”välkomna” och vilka som ska ”skickas ut”.
Till slut riskerar vi att skapa ett samhälle där människors värde och rättigheter kopplas till vårt ursprung, religion, språk eller kultur. ”Vi är svenskar – de är inte svenskar.” Då har vi inte bara skapat en skillnad mellan människor. Vi har börjat skapa ett samhälle där vissa människor anses höra till och andra inte.
Det är där det blir farligt och där vi till viss del är idag. Främlingsfientlig och fascistisk politik har fått många röster i Sverige och andra länder i världen.
För när vi väl har accepterat tanken att vissa människor är mindre värda än andra blir gränsen för vad vi kan acceptera allt längre. Historien visar att avhumanisering, diskriminering och förföljelse kan utvecklas steg för steg. Det börjar sällan med att människor bestämmer sig för att begå de värsta tänkbara övergreppen. Det börjar med tankar, ord och handlingar som gradvis gör det lättare att behandla andra människor som mindre mänskliga än oss själva.
Jag tror att vi måste vara uppmärksamma på vårt eget ”vi och dem”-beteende. Det betyder inte att vi inte får diskutera. Självklart ska vi kunna ha olika åsikter. Men vi måste kunna skilja mellan att kritisera handlingar, politik och vem man är.
I slutet av programmet fick vi också en viktig påminnelse: vi är inte helt utlämnade åt våra instinkter. Vi kan påverka våra tankar och våra reaktioner. Vi kan lära oss att känna igen våra fördomar och ifrågasätta dem. Vi kan välja att inte låta flockinstinkten styra oss.
Därför måste vi bryta ”vi och dem”-tänkandet innan det hinner växa sig starkt. Inte genom att förneka våra olikheter, utan genom att försvara principen att alla människor har samma människovärde, även när vi tycker olika.
Annelie Högberg,
Socialdemokraterna Uddevalla
Senast uppdaterad: onsdag 16 september 2026
